tisdag, augusti 30, 2005

Supersurf, 30ar och Batdrinkar

Har inte skrivit nat pa ett tag, har inte hunnit eller orkat, och det far bli en kort sammanfattning av var sista vecka i C.R. nu.

Supersurf
Att det skulle finnas ett hemligt surf-stalle i Tamarindo verkar nastan lika otroligt som om det skulle finnas nagot hemligt bryt pa Toro. Men "Boners" finns pa Toro och det finns en peak mellan Tamarindo och Playa Grande som ar suveran men nastan ingen surfar... Jag fick tips om den av Christian som var varan snorkelguide och den som serverade alla batdrinkar nar vi var ute och seglade katamaran. Manga drinkar och en del ol blev det... lite rund under fotterna med latt solsting och annalkande vatskebrist drog jag anda ivag direkt for att surfa "peaken" sa fort vi var tillbaka. Och tanka sig, den grymmaste surf-sessionen nansin for mig. Allt bara funkade. Varje vag gick och var battre an den forra. Som ett personligt rekord var 4e minut. Dagen jag vantat pa sa lange...

Dagen jag bavat for sa lange
Sen var det dags att fylla 30! Linda och Jag bytte vart skabbiga 20 dollar/natt boende mot ett for 165 dollar/natt... Japan Villan pa Villa Allegre pa playa Langosta. Och javlar vad Langosta valkommnade mig... Klockan 6 pa morgonen min 30e fodelsedag paddlade jag ut och fick mitt livs basta surf igen vilken timing. TOP OF THE WORLD
Resten av dagen spenderades med drinkar i poolen och pa samma restaurang som jag at nyarsmiddag pa i skiftet 99/00. Mitt sista ar som 20 nanting var det basta i mitt liv. Framforallt for att jag har bott ihop med Linda. Och trots att vi aker hem igen fran en underbar resa i morgon kommer allt bara att bli annu battre!

tisdag, augusti 23, 2005

Paradiset har ett namn: Playa Avallana


Bilder fran internet sa lange! Kommer inte at att ladda upp vara just nu!


Bild fran WannaSurf.com


Bild fran govisitcostarica.co.cr



Bild fran WannaSurf.com


Tre dagar pa Playa Avellana med Lola's Place har fatt mig tro att Paradiset pa jorden existerar. Bara 30 minuters bilfard, pa leriga potthaliga jordvagar med ett par "River Crossings" med var Daihatsu Terios 4wd, fran turistiga Tamarindo med sin Hysteri, Crowd och smavagor ligger Avellana och revet som kallas Little Hawaii. Jag och Ekan surfade har en dag for fem ar sen och campade pa parkerings platsen. Kommer ihag att det var litet da men att vi tyckte det var ratt bra och att jag tyckte revet var lite laskigt... Men vanstern som brot framfor parkerings pltsen nar vi rullade in dar for tre dagars sen ar nog det mest perfekta jag sett i verkligheten. Som Green Island men mycket storre an nar jag var dar.

Cafeét/Restaurangen precis pa strandbrynet ar sa snyggt fixat. Omgivningarna och stranden ar smartsamt vacker, vagorna perfekta men lite for mycket folk i vattnet saklart. Framforallt lite val duktig crowd pa drom-vanstern. Gjorde ett par tappra forsok att lagga mig djupast for att fa den dar vagen som ingen nansin slappte. Varje gang slutade det med att jag lag FOR djupt och fick en pa huvet jag inte lyckades dyka och spolades in... En battre taktik visade sig dagen efter vara att forsoka plocka rester av vanstern langre in om nagon hade dragit ur pa vagen eller som Johan P foredrog; kora en hoger som kallas Perruja Point (tror jag).

I vart fall spenderade vi som sagt tre dagar dar. Allt var perfekt i borjan forutom var surfing men den tog sig och vi blev battre. Vagen ar javligt snabb och brant med mycket tryck! Nagra ganger overgick min skrackblandade fortjusning till ren skrack! Nagra nerhallningar under vattnet som verkade som en evighet... Revet innanfor som man inte ville spolas upp pa. Bradan i bakhuvet samt fenan i smalbenet lyckades jag ocksa fa... ett likadant jack som jag fick pa The Farm i Australien tidigare i ar, i samma vinkel en centimeter under arret fran forra gangen. Johan P sparkade till revet nar han skulle upp till ytan och pajjade ankeln ocksa. Men han fick en hel del grymma ak pa sin sista surfdag i Costa sa han kan nog sitta och gotta sig pa planet hem!

MASTE dra och kaka nu, finns massa mer att skriva, aterkommer strax...

torsdag, augusti 18, 2005

Santa Teresa Revisited

En chock fick jag idag nar vi kom fram till Mal Pais!

For fem ar sedan hade de precis fatt elektricitet till den har delen langst ut pa Nicoya Halvon. Det fanns kanske fura fem stallen att bo pa utspritt mellan Playa Carmen och Santa Teresa, en stracka pa 3-4 kilometer, samt ett surfcamp och nagra sma 'Sodas' (som ar ett sorts litet enkelt Costa Ricanskt matstalle)... Platsen som ar ganska olandig var otroligt vacker, vagorna stora och "tubiga" och stamningen Tranquillo!

Jag misstankte saklart att det kanske hade exploaterats nagot sen sist men kunde inte ana hur mycket! Det forsta man sag nar man kom ut fran djungeln pa den bumpiga jordvagen var stora skyltar fran biluthyrningsfirmor, en stor byggarbetsplats och surfaffarer och restaurangen och cabinas och hotell overallt! Den odsliga vagen vi brukade varandra langs ar nu kantad av internet-cafeer, Adventure Centers och cykeluthyrningsfirmor. Mini affaren dit vi gick for att kopa vara Trits (en grym glass) for fem ar sen har blivit en SuperMercado.... Jag som tankt att jag inte ska vara nostalgisk och saga allt var battre forr blev riktigt riktigt ledsen...

Nu har jag dock hamtat mig. Vi hittade boende som var shysst pa stranden bortom Santa Teresa, framfor en Peak som verkar ratt bra och med en tio minuters promenad till Zenitas Left. Vi har en egen stor uteplats med hangmatta och det var ett bra pris. Att kunna kaka en grymt god Kebab i Djungeln kandes ju ratt okej och bevisligen sitter jag pa ett internet cafe... Det ar fortfarande valdigt vackert och avspant, forhoppningsvis lagger sig vinden till i morgon bitt och tar upp humoret till absolut topp efter en Episk surf stund i gryningen!

Och banden fran USA, Mexico och Guatemala som vi sande med DHL har kommit fram till STHLM vilket gor att man kan slappna av totalt nu!

Varldens tredje langsta vag

sags det att Boca Barancca ar... Brytet vi sag nar vi flog in fran Guatemala.. "A leg burner second only to Pavones". Ett kvallsdopp med bradan tog vi dar igar pa vagen mot farjan till Paquera infor korningen till Mal Pais/Santa Teresa.

Resans tva basta vagor han jag med! Kanske var den sista min basta vag nansin! En brant vanster som vallade upp och gav tubkansla... ett par svangar ivrigt pahejad av nagra Ticos pa vag ut, lite pumpa, svanga upp och ett riktigt langt ak till stranden... Antligen borjar det lossna!

tisdag, augusti 16, 2005

Surfeuse

Lindas spruta i rumpan gav snabbt resultat och redan i morse var hon ute i vagorna igen. Riktigt bra gick det ocksa, langa snygga ak! Fast det blev ocksa en ny liten skada. En av fenorna skar upp ett litet jack pa Lindas smalben nar en ganksa stor vag stangde! Men sedan gick det battre och en riktigt bra morgon session avslutades med lek med hund pa stranden och i vattnet!

Senare pa dan paddlade jag och Johan P ut pa Playa Hermosa. Lite nervost. Storlek Trippel gubbe i vissa set. Den vagen ar oerhort snabb med mycket muskler och bryter pa grunt vatten, men med sand pa botten som tur ar. Det borjade skymma men tva vagor hann jag med (jag vantade in de lite mindre) forsta gick bra och blev en shysst drop men stangde sedan ratt fort. Den andra stangde direkt och jag fick kaka lite av havets botten! Ingen skada skedd. Nu har jag i alla fall surfat Playa Hermosa!

Vi gjorde ocksa en djungelutflykt idag men lyckades aterigen inte se nagra apor... konstigt, de var overallt sist jag var i Costa Rica.

måndag, augusti 15, 2005

Infektion, Surf och Alkade FransCanicker

En svang soderut... Matapalo och Dominical... Pa playa Matapalo bodde vi hos en gravt alkholiserad fransk kanadensare som lagade fantastisk mat men hade valdigt nergangna Cabinas, inget toapapper, doda leguander utanfor fonstret etc. Men det blev en trevlig kvall... samtalade med en annan alkad kandensare som kom forbi och drog i sig en halva Rom pa en timme och en javligt skarpt ochg berest snubbe i 50ars aldern fran Las Vegas. Han hade ruttnat pa sitt reklam och pr jobb och blivit servitor pa Ceasars Palace... en av de mest medvetna amerikaner vi traffat. Vi pratade mycket om CAFTA (USAs frihandelsavtal med Centralamerika), later spannande va =)

Det regnar javligt mycket hela tiden och surfet ar litet och ratt sonderblast... Swell ska komma pa tisdag, vi haller tummarna.

Linda har fatt ta en liten paus i sin annars lysande surfkarriar... ett litet skavsar pa foten lyckades bli sa infekterat att hela foten svullnade upp och jag har fatt bara omkring henne i tva dar... men nu har hon fatt en spruta i rumpan och det borjar bli battre!

I ovrigt har vi annu inte sett eller rort vid nagra apor!

onsdag, augusti 10, 2005

El mejor viaje

Fick inspiration fran de otroligt avancerade reklambudskapen har, som "el mejor jugo de naranja". Men titeln baseras nog annu mer pa att det just ar en av de basta resorna vi gjort! Vi ar nu valbehallna pa Costa Ricansk mark! Inte for att det kandes sa otryggt i Guatemala, vi hade ett gang "livvakter" runt oss hela tiden. Nar vi spelade in pa Quevedos mordplats, som vara i ett lite mer rufft omrade, hade vi ett tiotal personer runt oss. Ett foto taget under inspelningstillfallet ser ni nedan. Personerna i bild ar inte de som vaktade oss, utan nyfikna guatemaltecos.

Nagon gang utmanade vi odet lite mer och gjorde en intervju vid Juans bil medan det skymde allt mer och ett och annat killgang gled forbi. Efter att vi hort sa mycket om maras som verkar vara helt galna och kapabla till vad som helst (som vi aven fatt reda pa blir hyrda av foretag for att hota fackligt aktiva) sa blev vi ratt skraja nar det gled forbi ett gang killar. Jag som gjorde intervjun kunde ju inte se mig omkring sa mycket och hoppade till ratt bra nar det smallde till brevid nar en bil korde over en colaburk... Men vi klarade oss som sagt valbehallna. Juan och David som var med oss overallt hela veckan hade koll. Vi akte runt i Juans grona honda med helt morka rutor sa utifran sag vi sjalva nog ratt hotfulla ut. Under en bilfard hittade vi en kula i bilen sa vi kanske hade mer beskydd an vi anade...

Det farligaste var istallet trafiken. Tva ganger var det nara att smalla och en av dem tankte att det var kort. Vi var haret fran att frontalkrocka med en bil som kom in pa var sida av vagen! Hade gele i knana efterat.

Annars var det en helt fantastiskt intressant, larorik men ocksa kravande vecka! Och vi larde kanna de mest intressanta och givmilda manniskor vi nagonsin traffat. Att det kan vara sa mycket vald i guatemala kan man inte forsta nar alla ar sa omtanksamma. David och Juan gjorde allt fran att kontakta alla manniskor, skjutsa oss dit vi ville och guida oss runt i stan. De jobbar for Festras som stodjer ovriga fackforeningar i landet. De hjalpte oss att fa kontakt med de modiga kvinnorna som jobbar for Maquilas (textil) och som utnyttjas maximalt av de koreanska agarna. De blir mordhotade och ranade men fortsatter anda att kampa for rattvisa villkor. Under ett mote hangde varldens sotaste lilla flicka vid oss och nar man efterat fick reda pa att hennes familj ranats i hemmet av Mara 18, det varsta ganget i Guatemala (man maste ta 18 sekunders misshandel av 18 andra medlemmar som intradesprov) som slagit flickan ocksa blev man utom sig av raseri!!!

En av Maquilas kvinnorna forsokte ga till domstol mot sina arbetsgivare som blivit sparkad for att hon var for gammal (man blir det vid 30). Henne traffade vi och filmade pa trappan till domstols byggnaden. Hon hade saklart blivit helt overkord av foretagets advokater. Nu ar hon dessutom svartlistad och har i stort sett inga mojligheter att fa ett jobb igen.

Det finns manga hemska och heroiska berattelser vi har traffat pa. Men ni far vanta tills filmen har premiar...

Vi har som sagt haft ett tajt schema och lordagen innan avresa fran Guatemala lyckades jag fa tag pa fd nobels fredspristagaren Rigoberta Menchu som kampar for urbefolkningens rattigheter. Vi pressade in henne pa morgonen sista dagen innan vi tog planet vid halv ett. Man kan inte saga att vi inte utnyttjade tiden maximalt.

Pura Vida, Surf och Krokodiler

Det var fem ar sedan jag var i Costa Rica sist! Nar vi flog in over Nicaragua fran Guatemala och molnen forsvann kande jag konstigt nog igen allting direkt. Nar vi kom in over Costa Rica sag jag direkt Boca Baranca, raknas som varldens tredje langsta vag, och det syntes fran flygplansfonstret att det brot riktigt bra...

Konstigt att vara tillbaka. Maste kampa med att njuta nu och inte vara for nostalgisk over den langa budgetsurfresan jag och Erik gjorde "back in 20th century". Men det ar svart. Jag kanner igen allting; flygplatsen, vagarna, bron jag stannade vid for att visa de andra alla krokodiler, vartenda gathorn, dofterna, vagorna... Vi bor till och med pa samma stalle dar jag borjade min resa forra gangen (i Jaco pa la Cometa)... Na det maste bli mer upptackaranda i mig istallet for att jaga aterupplevelser...

Surfet da? Jo man tackar... Lagom, en bit over huvet, glasigt. Jag kopte mig en Lost shortboard som ar ganska bred och tjock (Johan P kanske koper en retro fish just nu)... Losten funkar bra men jag funkar inte toppen annu. Har varit dalig i magen i tva veckor i strack, det tar pa krafterna, har kakat penecillin och massa annan magmedicin jag fick av lakaren i Guatemala men det har bara hjalpt sadar... Dessutom har jag fatt ont i armbagslederna av bara tva sessioner i vattnet... Kanske blir det sa nar man fyller trettio om tva veckor =( Men jag ska ta det lite lugnt nu i borjan sa ska det nog ga over...

Linda och Magda tog en surflektion igar och de var jattebra och "stokade" efterat. Idag har Linda lite vark i armarna som sig bor... Hon ska vila dem och body boarda idag innan det blir dags for en ny surflektion i morgon bitti.

Sen rullar vi nog nerat langs kusten mot Dominical i var hyr Jeep. Kanske, kanske kan man ta sig ner till Pavones och den sjuka kilometerlanga pointen. Dock brukar det vara omojligt att ta sig fram aven med 4wd under regsasongen.

Pa Boca Barranca ar det ocksa Toes On The Nose longboard tavling, med massa legender pa plats, fram till den fjortonde. Planen ar att se sista tavlingsdan och sedan surfa dar nar den ar slut!

lördag, augusti 06, 2005

Bilder. Inspelning pa Quevedos mordplats

Hinner inte skriva sa mycket som vanligt. Guatemala ar fantastiskt. Det har ar det haftigaste jag har gjort, sa manga coola och snalla och rorande manniskor vi har traffat...

Man ar dock ratt nervos nar man spelar in med all utrustning ute pa gatan, aven om vi alltid har ratt mycket folk med oss...

Skriver mer i kvall. Ska till en textilfabrik dar kvinnor blir hotade och allmant illa behandlade nu!

Bilderna ar fran igar nar vi spelade in pa en plats dar Pedro Quevedo y Quevedo blev mordad!

Foto: Magda PiwowozVi filmar en av Quevedos vanner pa platsen dar han plev brutalt Mordad. Teamet har ett skont hang... Och manga ar nyfikna.


Foto: Magda PiwowozLinda engagerad i intervju situationen. Men va haller Johan pa med?

Foto: Johan HallbergOscar som korde Cola-bilen vi akte med... En helt fantastisk person.

Foto: Johan PerjusOkand lowrider som ocksa var nyfiken pa inspelningen. Lagg marke till att rena sneakers ar prio ett bland unga i Guatemala ocksa.

Nagra bilder







onsdag, augusti 03, 2005

Forsta dagen i Guatemala

Nu har vi paborjat ett nytt avsnitt av resan och har traffat nya underbara manniskor! David Morales som jag hade kontakt med innan resan motte upp oss pa flygplatsen och sen dess har han och hans kollegor skjutsat omkring pa oss och hjalpt oss med allt.

Guatemala ar betydligt varmare an Mexico city och aven om det aven har ar regnperiod har man forklarat for mig att vi ar inne i en mellanperiod da det ar upphall. Det kan vi hoppas pa for filmandets skull!

Allt kanns mycket bra efter forsta arbetsdagen! Vi borjade med att traffa ambassaden som informerade oss om laget i landet. Efter det samtalet och i och med att vi alltid har folk med oss fran fackforeningen som skjutsar oss overallt, kanns situationen relativt tryggt. Sen avslutade vi dagen med att jag gjorde forsta intervjun har i guatemala med ministern for manskliga rattigheter. Han ar aven den som har startat upp Cald, den storsta manniskorattsorganisationen i Guatemala. Intressant intervju!

Vi bor pa varsta lyxhotellet som ambassaden bokat at oss. En sakerhetsatgard med tanke pa laget och all dyr utrustning vi har... Men det ar helt otroligt, mitt och johans rum ar tre ganger sa stort som var lagenhet dar hemma (som alla vet ar liten, men anda)!

Nojd med forsta arbetsdagen ska jag ga upp pa rummet och kolla pa nagon av de hundra kanaler vi har och bestalla room service (kanns konstigt med tanke pa hur manniskorna har det runt omkring...) . Det galler att passa pa att vila lite for resten av veckan ar fullbokad. Vi kommer att avsluta med att traffa kvinnor fran textilindustrin som ar de som ar varst utsatta i dagslaget.

Kram pa alla er dar hemma!

Linda

tisdag, augusti 02, 2005

Nagra bilder

Svart och jobbigt att ladda upp sa fler kommer snart!
Observera att bildkvaliten inte har nat att gora med hur filmen kommer att se ut =)
Vi hinner ju bara fota nar det inte finns nat bra att filma...



Paus i arbetet
En sot pojke som var med i Indiandansen pa torget
Teamet filmar. Plus "konstiga mannen" som kom med pa bilden.
Johan och Linda filmar
En av de snyggaste vaggarna i varlden?
Utanfor fabriken vi aldrig kom in pa
En bank som gatt i konkurs!
Xiemena, Lilliana och Linda. Alla jobbar for Amnesty!



Powered by Blogger Weblog Trackback by HaloScan.com